Midtown Madness

Åker trött in till Malmö för ett pre-promoveringsfestprestentplanerande. Taxin, på väg mot Möllan, tvingas ta en omväg genom några bakgator då ett skottdrama en stund tidigare orsakat en avstängning av Bergsgatan. Tokigt men inget onormalt i Crime City Malmö. Slår mig ner på Tempos uteservering men har svårt att komma igång. Känns lite segt. Johan sitter inne i restauranten med några vänner. Beställer in lite gris och öl och det börjar kännas rätt bra.

Sen smäller det och när jag tittar upp ser jag en man i hoodie som siktar en pistol ner för Skolgatan...helvete, tänker jag och försöker trycka in mitt sällskap i ett femton centimeter stort utrymme mellan två bänkar. Barens gäster slänger sig ner men vi beslutar oss, tillsammans med några andra att fly inomhus. Då jag hamnar lite på efterkälken och i det fria, plockar jag upp en plaststol att skydda mig med. Dumt. Ler lite, slänger den och går in.

Kortare intervju med en trevlig och sansad polis. Börjar i vanlig ordning skämta. Kul...men det tog hjärtat ett par timmar att lugna sig. Hur lever folk i riktig dåliga miljöer egentligen? Jaja. Vanlig avtrubbning antar jag. Detta om detta.

Un long dimanche de fiançailles

In the early morning hour,
just before dawn, lover and beloved wake
and take a drink of water.

She asks, "Do you love me or yourself more?
Really, tell the absolute truth."

He says, "There's nothing left of me.
I'm like a ruby held up to the sunrise.
Is it still a stone, or a world
made of redness? It has no resistance
to sunlight."

Scillabackens egna poet och förkämpe gifte sig med en väldigt vacker kvinna någonstans i Sverige. Jag skulle hållt ett tal men tjoget talare avskräckte mig...nu ångrar jag det djupt. Han förtjänade mina tankar. Men på intet sätt handlar detta om mig. Vacker var dagen och en armada av lyckönskare sken ikapp med solen som vi återsåg under tidig morgon....

Älskade

Järntorget...Offspring, Boyzone och Uno får han spela framför ett väldigt glatt sällskap av firande män. Vi firar Anders. Allt är bra.

Pit stop på bierstube. Rasmus, Ola och en alltid farlig Charleroi innan nakenheten...trolig kusin i utkanten på fotot.

På väg ut i den kungliga skärgården...halv sund start. Men god stämning i Jospeh Conrads anda.

...och ett helvitt gäng lever i solen. Sunda ideal i halvsunda körper. Två fästingar, kallbad, nakenchocker och djupa nattliga samtal. En underbar dag. Sen vaskade jag & Ola en tågresa och köpte en pigg flygbiljett hem. Fint.

I väntan på Cecilia...om biljett går att finna

Så var Operasäsongen över. Underbara minnen från Danmark. Motsägelsefullt a la Ernst-Hugo.

Avslutar med Elektra en vacker vårdag efter en god middag på Kanalen.

Elektra. Argt...men rejält.

Kanalen ligger i gamla toldpolitiets hus på Christianshavn, fullkomligt idylliskt. Rekommenderad i Guiden. Sådär prestation tyckte jag. För lite smak för de pengarna. Men härlig miljö. Skitdanskar.

...inte kvinnan för vem biljetterna var vigda från början...men det är förra årets svärta. Nu skiner den poetiska solen åter. Glad skall människan vara. Så

Livets nödtorft

Min ringa storlek har fått en ny skepnad efter min födelsedag. En dag som tydligt var en demarkationslinje gällande metabolismens nedgång. Stilton, Kaviar, Sjötunga, Hjort, Grädde, Smör...allt verkar sätta sig. Men cykeln är oljad inför kampen och äta gott skall man aldrig neka sig själv.

Sole Meunier...ett hekto smör.

Hjorpar ...med västerbotten/ostronskivlingsrisotto. "När mina råa händer drar dina knän isär, Det är som fulla bönder på operapremiär"

Vin till det...och vilket vin. Fy för helvete, som det faktiskt heter på skånska, vilket vin. Gaja, Italiens främste bjuder (nja) på en stoor upplevelse. Fä som pratar apk & dyl har aldrig druckit riktigt bra vin, aldrig läst och förstått något av vikt och sedermera aldrig riktigt levt. Ja!

Tacka livet