This is our life now Millhouse, we're dumpster folk!

...firar Julianas födelsedag där jag är en lika hård icke-förälder som någon...tills jag mjuknar; gör alltid det. Smyger i henne oliver och känner mig ensam. Kort visit , men hinner sova i tre minuter under föräldrarnas hammock innan det bär av till kyrkogården...Gunnar & Märtha slipper se förfallet. Sov gott.

Träffar R. vid torsons fot. Hon bär klackar och jag minns att jag en kväll önskade det...dedicerat. Styr hennes klackar i mitt hjärtas riktning och vi hamnar på Torso Twisted...sommeliern är skakad av värmen och jag tvingas själv skriva ned vinets namn. Han har förlorat allt utom sin heder...men ej utan blemmor. R. känner att hon är någonstans. Vinet är gott till den sinnesstämningen. Slår jag verkligen rot nu?