I väntan på nästa Met-visning

Vozvrashcheniye är en kanonfilm...stark fyra. Lätt. Men nu en bit oxfilé med ratatouille och sky...kanske ett glas Maetroberardino till.

Synkron hetta

Maxim Trankov/Maria Mukhortova bjöd upp till en enastående uppvisning i kroppslig frigörelse....två kroppar sammanlänkade i tid, rum och poesi. Inga ord, inga befriande skämtsamma fraser från en gammal svart bönledare på Capitolium, men ändå en själens frihet och givandet av vingar. Underbart helt sonika.

Madonna var ändå rätt het...(comic & sexual relief)

Sen hoppas jag att jag kan dra upp till Sthlm och se Babben och Loa på Intiman den sjunde....häng gärna med. Efterfest i champagnens tecken!

Janjaweed

På min födelsedag infinner sig inte bara Paris födelsedag utan även den efterlängtade inledningen på Röda Khmer-rättegångarna...trettio år sent är bättre än inget?

Men vad mycket intressantare är; den rämning av vägg som skett mellan min gård och granngården!

En lönnväg. En utväg. Ett barns (moi) dröm! Möjligheterna till nostalgiska svulstigheter över svunna år är oändliga...men i verkligheten tager jag mig bara lojt en whiskey jag knappt gillar.

Så vad annat göra än gå på en utställning på slottet om stalinistisk propaganda i Baltikum....utanför är det ruskigt och de pälsklädda djuren på höjden fornikerar.

Nostalgi klassades för länge sen som en sjukdom...