Infantil för sista gången...(säsongen)
Sopranos är tillbaka...6th season, och jag bävar inför slutet. Det är en vandring genom molnen att titta på avsnitt efter avsnitt. Men när molnen skingras i sista avsnittet ja då faller man. Så som i Homicide så ock i Sopranos. I famnen på en döende fader sitter man och ser, hör och fröjdas... ett gryende hål i mitt hjärta. Blaise Pascal om jag inte är helt ute och seglar.
Våren har nått Paris...och som A sade: Vad gör vi då här?
En spännande vecka med många fixpunkter att hänga sina grå dagar på. Nu börjar det. Oh ja.
/J
1 Comments:
At 3:51 AM, Marcus Grönwall said…
"mitt ömmande skötes utmarker"
-någon tant-poet
Post a Comment
<< Home