Supertuscans

...en mysig taxiresa till Malmö där jag finner min bror stå och tillaga en pastarätt inför provningen. Tagliatelle, citron, pinjenötter, persilja och pepparfrukt. Enkel mat för enkla människor med svåra liv. Vinet som skulle underhålla och bära oss var toscanskt. Charles dimper in och sätter ner ett vin som passat vilken vacker kvinna på vilken skärgårdsbrygga som helst. Vi småputtrar och sköljer våra förväntansfulla gommar med lite boxvin där, ja där ute i köket. Christian är sen och har i god ordning ett skitvin som sällskap. Jag och brodern ställer upp med supertoscanare. Maten fungerar väldigt bra. Inte i Audouze-klass men ändå allt för gott för oss. Skammen väjer aldrig.

Vinerna borde legat möjligen tre år till då de var påtagligt unga och lite sträva...Men vanan slår bort fåniga petitesser och vi föll snart in i samstämmigt smackande och smack talk. En bra provning. Nästa gång på oviss ort. Taxiresan hem var pratig och varm.