Vibrant but dead...

Det är nu, i dessa sömnlösa stunder då man borde blogga...men om vad? Jag hade en gång en tjock, grön larv som luktade jord...skulle inte kalla den vän...en av de ungdomliga, jungfruliga dofter gentemot vilken alla andra världsliga lukter står till svars. En drabbande och gripande ursprungsarom. Jag döpte aldrig larven. Kardemumma, lavendel, saffran och nyslaget gräs är alla accepterade och hedrade i the annals of smell...men de saknar den urkraft som larven hade (har). Saknar jag min barndom?

...klockan är 6:06 och jag är naken. 6:07 och ännu ingen skam. Lätt hård.

J tar D.P. med sig till broderns provning på lördag.