Boutros Boutros-Ghali

Rwanda -94

Det är sällan det faller tårar ur dessa två luttrade glober av gamla sinnesintryck....men efter att ha skådat djupt in i människans inre, genom Linda Melverns skildring, är jag förlorad. Vem är jag om inte en granne till min medmänniska och om han mördar mina barn vad annars än hämnd och mord kan stå att finna i mig? Jag blir det jag tvingas till under kritiska omständigheter...och kan man inte se sig själv som en del, utan att förlora individualiteten, av det hela och ställer sig utan och ovanför så lever man också utanför det vi kallar mänskligheten.
Att stå till svars inför vad man gjort är vad som gäller...att stå till dom för ett folkmord är svårt...att se sig själv är nästan omöjligt. Det är skönt att andas en dag till........

Mitt vatten på plattan har nog kokat in nu...

Jag är jag, tror jag.

J