Sannerligen sent på jorden

Det har kommit krypande men utan spår efter och ingen skugga framför, fastän solen ligger lågt...vansinnet och dess irrlösa, cirklande eldflugor som dansar ur bråddjupet där barn blir svartasotiga änglar ingen vill kännas vid och där vuxna män inte bär ljud ur sina vettlösa munnar utan bara gåvor från en tid ingen vill minnas.... De dansar hemsökta genom natten och kryper in under fönsterblecken...sommar utan semester är ett annat ord...jaja. Kanske skall öppna den där Gaja Sperrs och hoppas att frälsningen finns där, någonstans i botten av flaskan.

Man betalar dyrt för att bli slagen, så fruktansvärda sagor är sommarens litteratur. En ny Kadaré ligger på nattduksbordet och väntar på att få släppas fri. Hej hopp...